Just det. Jag glömde ju en väldigt väsentlig och väldigt trevlig händelse med hela Karisvistelsen. Det var ju trots allt inte enbart stön och bök under veckan som gick. Jag fick ju faktisk träffa två av mina kusiner, Camilla och Mikaela, som jag inte sett på flera år och dessutom, och som grädden på moset, fick jag även chansen att se och gulla med deras små och väldigt söta barn. Tyvärr saknades en av dem, Casimir, men jag fick i alla fall se två av de små liven och kan ni tänka er, en av dem heter faktiskt Ronja. Kanske är jag en liten, liten inspiration för namnvalet. Hur som helst kan jag ju alltid låtsas. Söta var dom i vilket fall och speciellt Ronja. Hon är trots allt redan 2,5 och kan i det närmaste liknas vid en helt vanlig människa. En livfull och extremt energirik sådan, men en människa i miniatyr. Awa var visserligen också söt, men hon är inte ens ett halvt år än och liknade mer en liten stoppad korv, än någon människa. Fast det är klart. Hon var allt bra söt och mysig ändå och alldeles sådär underbart och härligt babymjuk. Precis sådär som bara bebisar kan vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar