Ett första avtryck

Tänk. Jag som sade att jag aldrig skulle skaffa en blogg, inte sjunka så lågt, men se där, här har ni mig trots allt. Jag kunde helt enkelt inte låta bli. Och faktum är att det nu faktiskt känns riktigt roligt. Det känns inspirerande, kreativt, skapande och ja, bara som någonting nytt och spännande.

Det är alltid en hejdlös skara tankar som virvlar omkring uppe i mitt huvud. Konstant pågår en symfoniorkester av diverse ljud och funderingar och det är nästan aldrig någonsin helt knäpptyst där uppe i maskineriet. Därför kan det hända att mina inlägg ibland kommer kännas aningen kryptiska och kanske rent av lite små skumma, men det är helt till sin rätt. Det är sån jag själv är som person också. Lite småskum och ganska virrig. Virrigheten speglar av sig i det jag skriver och därför kan mina texter inbland kanske också bli aningen svårtydda. Låt det bara vara, eller grubbla halvt ihjäl dig, det är helt upp till dig hur du förhåller dig till det jag skriver. Det är ditt val. Här kommer jag hur som helst att kladda ner ett samelsurium av vad som försigår i mitt huvud just för tillfället. Det är som sagt ganska mycket som händer där uppe, men en del av det kommer jag att avlägsna från virrvarret i hjärnkontoret och kladda ner till allmän beskådning här på bloggen. Förvänta er inga mästerverk. Jag är en novis och en helt vanlig liten krabat. Det jag skriver här kommer direkt från hjärtat, ocencurerat och naket. Det är mina tankar, mitt inre tjatter och varken någonting mer eller mindre.